helt plötsligt slutade måndagen i en säng i wadköping med feberdrömmar
hostattackar och sparkar.
delade säng med värsta galningen. så fort jag lät det minsta så fick jag en
hoppspark i huvet eller något sånt.
jag lever på alvedon och noskapin nu. och nässpray.
nu är inte det här ens kul längre.. blä.

drömde att mamma var skitläskig. hon var typ peter swartling.
sen stog hon brevid sängen och skrek och skrek. jobbigt.

nu ska jag dricka vatten och försöka orka med ett äventyr i wadstena.
jag har alltid velat se kullerstenarna. (: